ofrivilligtbarnlosa

4/3
Telefonen ringer. Jag befinner mig på jobbet, försöker hitta ett enskilt ställe där jag kan prata utan att någon hör. Inser snart att det inte går att komma undan någonstans, utan jag får svara så luddigt som möjligt.
Det är en sköterska på Storken. Det visade sig att den personen som vi skulle ha journalsamtal med den 7/3 var sjuk så vi skulle få en ny tid. 
Tankarna som kom var att vi skulle få vänta flera veckor igen på ett samtal, men vi fick en tid 8/3 istället. Det bästa med allt var att vi då fick en svensk sköterska. Helt underbart, för det går faktiskt inte att komma ifrån att danska är jäkligt svårt att förstå. 

8/3
Jag åkte hemifrån på morgonen, en sista koll att telefonnumret var med. Vi hade diskuterat vart vi skulle ha samtalet någonstanstans. Vi valde att ha det på mitt jobb eftersom jag var själv på kontoret den dagen.
Jag arbetade undan så mycket som möjligt på morgonen eftersom jag inte visste hur lång tid som skulle gå till själva samtalet.
Nu var det dags... Jag stängde av telefonen, fast inte på rätt sätt. Jag borde ha satt den på tjänsteärende, men i all hast ryckte jag bara ut sladden ur väggen.
Jag tog fram mobilen, knappade in telefonnumret & satte på högtalaren. Sedan följde ca en timmes samtal

Vi avslutade samtalet & bestämde att vi skulle komma ner när jag fick min ägglossning