Test
Bestämde mig i morse för att lägga ner testandet för den här månaden. Är jätteförkyld, så det känns som bortkastade pengar om vi skulle åka ner nu. Kroppen har fullt upp med att bli frisk just nu
Enligt Clear Blue uträkningar skulle jag börjat mäta för 11 dagar sedan, alltså 12 dagar efter senaste mensens första dag, enligt familjeliv skulle jag börja mäta för 8 dagar sedan & det gjorde jag.
Så antingen har den varit jäkligt tidig den här månaden så jag har missat den eller så kom den inte alls.
Får vänta & se
Oj då....
Har visserligen inte hänt så himla mycket just nu. Har börjat mäta ägglossning igen. Skulle passa perfekt om jag fick stegring i kväll eller i morgon bitti =)
Har testat med RFSU sedan i måndags, men inget resultat. Funderar på om dem är riktigt pålitliga.....
Känns som om ägglossningen är här nu. Så jag köpte dem digitala istället -känns mycket mer pålitliga
Nu håller jag tummarna tills kvällens resultat!
Nu tar vi nya tag....
Så gulliga
Fick det här mailet som svar igår
Kære NN & kære NN,
Det gør os vældigt ondt.
Håber, at I er OK og ikke mister modet.
Vi sender jer mange positive tanker og så vil vi se frem til at se jer igen,
Når I føler jer klar, - både fysisk og mentalt.
Mange hilsner
Lene Olsen
Det här fick jag när jag hade ett positivt test;
Jamen grattiss J Det er ju helt super.
Vi hollar tummarna for fortsætningen og ser frem emot
At höra från dig igen.
Trevlig sommer, - lycka till !
Mange hilsner
Lene Olsen
StorkKlinik
St. Kongensgade 40, 1.tv.
1264 København K
Tel +45 32 57 33 16
Fax +45 32 57 33 46
SE nr: 18 04 60 83
Visst är dem helt toppen!
Storken
Hoppas att det inte är några problem & dem tycker att vi ska vänta en månad.
Nu ska jag logga in på familjeliv igen & se vad som hänt. Har bara snabbkollat lite då & då, men inte orkat engagera mig. Men som sagt, nu känns det bättre igen
Utgifter
Ägglossningstester 500 (2 paket)
Öresundsbron 650 (brobizz 300 + resa tur & retur 175x2)
Storkklinik 5150
Bensin 1200 (ca 90 mil)
Graviditetstest 500 (3x2 paket)
Summa 8000:-
Nya tag
Ringde även till kvinnokliniken för att se vad dem trodde (Tycker att dem är lite mer pålitliga/ kunniga än MVC). Hon misstänkte ett tidigt missfall -sa att det var vanligt, men att de flesta inte märker av att man får det. Hon tyckte att jag skulle invänta nästa mens för att se om den kom som normalt.....
Förklarade att vi skulle åka ner till Danmark igen och att jag ville 100% säker på att det inte fanns ngt där inne. Undrade om man kunde göra VUL. Fast hon sa att det var för tidigt för att kunna se ngt.
Precis när jag stog där och försökte tänka, kom jag på det. Jag kan ju inte ha ägglossning om jag är gravid!
Så nu är allt mkt lättare. Ägglossning = raka vägen till Danmark!
Har faktiskt insett och förlikat mig vid tanken att jag inte är gravid
Dagens resultat...
Ett minus =(
Fattar ingenting -då var det alltså ett "tidigt missfall"?
Blir tokig!
Kan man påverkas av att man druckit mkt vatten under dagen eller är det helt enkelt så att det inte finns ngt liv där inne?!
Gör ett sista test i morgon bitti... Varför kan det inte bara vara enkelt
Tankarna snurrar väldigt mycket just nu. Vart kommer symtomen ifrån om det inte är ngt? Kan kroppen framkalla allt man känner. Hur kan man framkalla gaser & halsbränna?
Tröttheten & illamående kan jag köpa att jag inbillar mig, men inte det andra
Återkommer i morgon bitti med resultatet
Symtom?
Ska testa i morgon, då blir det ett slutgiltigt besked om det var missfall eller "vanlig" mens
The Boss
Han bekräftade min känsla & sa att han inte var en person som brydde sig om sådant
Kändes riktigt bra, en klump som lättades! Inte för att jobbet är säkrat, men skönt med en normal chef =)
Dags att sova, i morgon blir det jobb från morgon till kväll!
Kunde inte hålla mig
I torsdags berättade jag för en kollega. Var tvungen eftersom hon skulle kolla upp vad det skulle bli för mat på våran teamdag + efterföljande fest.
Som jag räknat ut bekräftade hon att det var en del i gruppen som misstänkte det... Men hon lovade att inget säga.
På fredagen kunde jag knappt koncentrera mig på det vi höll på med. Funderade hela tiden på om jag skulle berätta när alla var samlade, i små grupper eller inte alls. Kom fram till att jag skulle berätta för alla samtidigt.
När teamdagen var slut åkte jag & kollegan som visste om det iväg för att handla lite gottesaker till kvällen. Slank in i en butik och hittade den här söta berlocken:
http://www.madebyroz.se/berlock-affirmationsring-vacker-stark-bar-pa-mirakel/678-0
Köpte den på en gång. Dels för att den var söt, dels för att då kanske övriga skulle fatta att det var som dem trodde.
När vi kom tillbaks undrade dem vad vi hade köpt. Jag visade upp min påse med diverse saker i. En i gruppen kollade på berlocken & läste -ingen reaktion.
Va fasen, nu började det jobbiga igen. Hur/ när skulle jag tala om det...
De andra hade börjat dricka medans vi var och handlade. Jag gick inmed mina saker, hämtade vinglas och min flaska som var inlindad i en systempåse. Gick ut till de andra & satte mig.
Öppnade flaskan försiktigt & hällde snabbt upp ett glas. Satte flaskan på bordet så de andra skulle se att det var en "vinflaska". Kom på att det kanske var ngn som läste på den, så jag hällde upp ett nytt glas & ställde sedan ner den på marken.
Chefen gick iväg för att hämta ngt på sitt rum -då tänkte jag att det hade varit perfekt att berätta, men nog var det alltid ngn som saknades! Samma visa nästa gång han gick iväg.
Kvällen gick... Vi drack, åt, drack & åt. Sedan gick några upp på rummet för att ta lite grogg. Jag gick också upp & satte mig. Efter ett tag kom övriga gruppen också upp. Chefen ar inte med, så jag frågade vart han var. Han var på toaletten på nedre våningen.
YES, tänkte jag -nu kan jag berätta fort innan chefen kom. Jag berättade för gruppen att det var som dem trodde, min kollega som visste om det fyllde i & förklarade. Alla blev jätteglada & lite smått tårögda.
Mitt i all glädje kom chefen upp, inte helt enligt planerna var det en som berättade för honom också. Så det var bara att le & se glad ut. Hade inte tänkt att ngn i ledningen skulle få veta ngt eftersom jag precis har sökt ett "nytt" jobb med start ungefär vid BF. Bara att hoppas att dem inte bryr sig...
Fick en jättekram av annan kollega, hon vet om att vi har kämpat för att komma hit. Hon vet inte allt, bara att vi har haft svårt och gått på utredning.
Känns skönt när dem vet. Även om det går åt skogen med missfall eller vad som helst, känns det skönt att ha dem med sig. Det är ju trots allt mina kollegor & dem behöver veta varför man är lite off vissa dagar
Jag tror inte alls på det gamla med att man ska vänta med att berätta, Vad gör det för skillnad?
Som chefen sa "-Går det åt helvete så gör det. Oavsett om du är i vecka 5 eller 12 och då är det bra med stöd"
MVC
Hon hade aldrig hört talas om det, utan de flesta brukar göra ett test när de märker att mensen uteblir. Vad är det för jäkla barnmorska?! Tom jag har hört talas om folk som haft mens men ändå varit gravida....
Jaja, hon tyckte iaf att jag skulle vänta tills några dagar efter mens innan jag gör ett nytt test. Mensen slutade i fredags, så jag tänker testa mig i mitten på nästa vecka.
Tankarna snurrar fortfarande; Tänk om det var missfall & därför jag plussade.... Det kanske var därför jag skulle testa några dagar efter.... Fast om det var det, borde jag inte ha plussat dagen innan BIM då?
Bara att vänta & se
Trötter
Lite synd för jag har en hel del uppdateringar som borde göras, men det får vänta tills i morgon.
Nu ska jag lyssna på min kropp & sova
Natti natt!
Inga uppdateringar innan lördag
Trevlig fredag & kram på er!
Fundering
Kan det vara så att min mens är tidigt missfall och att det är därför jag får ett +?
Kanske är en dum & naiv fundering, men jag kan inte känna riktig glädje förrän om några veckor -om jag fortfarande har ett + då =/
Min man =)
Hade hunnit smälta det & tyckte att det kändes bättre.
Han tyckte att det jobbigaste var att vi kämpat i så många år -å så räckte det med ett besök i Danmark....
Förstår honom på ett sätt, samtidigt som jag tycker det är synd att vi inte gjorde utredningen tidigare. Då hade vi kanske redan haft smått.
Fast samtidigt så hade inte vårat liv varit vad det är idag och jag skulle nog inte vilja ändra på ngt. Älskar mina vänner, älskar det jag har nu. Kan inte tänka mig ngt annat
Kram
MVC
Här har dem bara telefontid mella 8-9 på morgonen. Har ji massor att göra på jobbet + kollegor som hör vad jag säger om jag ringer då. Dem borde ha en mail eller telefonsvarare så man kan bli uppringd iaf.
Får väl springa ut och sätt mig i bilen i morgon bitti & ringa....
Berätta?
På ett sätt vill jag berätta för alla NU, på ett sätt vill jag vänta.
Det beror väl på den gamla dängan att man ska vänta tills 3:e månaden. Fast å andra sidan är det väl bra om kollegor & vänner vet vad som händer & sker.
Tänk om man får missfall & mår piss -då är det ju bättre att dem vet om det & på så vis har förståelse ifall man är lite hängig
Sedan är det ju massa andra saker. Har 3 fester på 3 veckor med nästan samma personer... Lite genomskinligt om jag varken dricker eller feströker -vilket jag alltid gör =S
Hm, får se hur man löser detta dilemma
Min man....
Finns det ngn som har bra råd?
Funderar på om vi ska ta kontakt med en bra psykolog på sjukhuset som vi fått numret till. Både jag och min man är inställda på att det vore bra
Ångrar att vi inte började hos psykologen på en gång, när vi hade fått allt svart på vitt
Finns mkt som snurrar just nu. Mitt i all lycka finns det även saker som är svåra
Test nr 2
Vi funderade lite på om resultaten kunde bli olika. Det kanske var ett lyckotest vi fick med oss från kliniken ;)
Gick & kollade på testet, men såg inget streck. Efter några sekunder gick min kompis dit och kollade -började sedan hoppa upp & ner av glädje.
Det var ett +. Fast jag min tokskalle hade kollat i testfönstret -å där är det ju bara ett streck.
Frågade även en barnmorska om test kan visa fel (tvivlade pga mensen....) men hon hade aldrig hört talas om det. Fast om jag var osäker så kunde jag testa igen om några dagar
?
Väntar på mitt nästa test, kollar runt på alla sidor (familjeliv, mail, här) & väntar på ngn kommentar.
Vad tror ni?
Visst ska det inte kunna visa positivt om det inte är ngt?!
Visst, strecket är svagt.... Men ändå, det finns ju där
Ett streck!!!!
Vart kom det här ifrån? Har ju fått min mens.... Ska man våga hoppas?
Ska göra ett digitalt test senare så får i se
Kram
Viktig enkät!
Ville ändå hoppas
Fast i morse så kom den ordentligt, så nu är det lika bra att inse fakta.
Ska ta provet i morgon iaf, sedan är det bara att börja om från början med ägglossningstest.
På ngt sätt var det nog bra att jag testat några gånger innan och fått det där minuset. Nu känns det inte som en chock att mensen kom, känner inte en lika stor besvikelse. Har liksom hunnit intala mig under veckan att det inte har tagit sig och förlikat mig med den tanken.
Dessutom har jag ju inte kännt några symtom.
Fast det finns en fördel... Nu hittar vi dit, vi kan i lugn & ro köra dit nästa gång. Sätta oss på torget eller vid kanalen och ta en glass -njuta av en otroligt fin stad. Nu vet jag vad jag har att vänta mig, hur det känns. Behöver inte måla upp en bild hur det ska gå till.
Nästa resa ska bli våran resa, den ska bli bra! Ingen rally/ stress, utan bara mys och avslappning.
För det är vi värda -det är alla vi som genomgår en sådan här process värda!
Ta hand om er <3
Kram
Ordningen på mina inlägg
Kram
MENS!!!
Testat igen...
Kunde inte hålla mig...
2 veckor = en evighet
Ja jösses, gör allt för att fördriva tiden
Ägglossning
Hade tidigare läst om en annan som inte fick någon ägglossning.
Tog testet som vanligt, satte mig vid datorn för att vänta på att tiden skulle gå. Ni vet ju att tiden kan rinna iväg -å det gjorde den. Istället för att kollla läget lite snabbt under 10 minuter, hade det gått 30 minuter. Sprang in på toan för att kolla testet. Det var stendött.... (använder digitalt) Skit också, hade bara ett test kvar. Funderade på om jag skulle ta den på lunchen. Äh, jag hällde i mig massa vatten. Sedan var det bara att sätta sig på toan och tvinga fram några droppar. Var ju tvungen att göra morgontestet eftersom vi hade missat på kvällen.
Sagt och gjort. Hann precis få ur mig dropparna och gör testet innan det var dags att åka till jobbet. Medans jag väntatde på svaret plockade jag ihop det sista innan jag skulle dra. Sprang in på toan för att få ett säkrat svar...
Allt stannade upp, jag var tvungen att kolla igen. Det var en :) gubbe! Skickade iväg ett sms till gubben som var på jobbet, ringde vänner för att fråga hur vi skulle göra eftersom kliniken inte hade öppnat än. Fick rådet att sätta oss i bilen, åka & ringa på vägen ner.
Var tvungen att åka in till jobbet, ställa in några möten som jag hade under dagen. Som tur var bara 2 och dem kunde jag ta nästkommande dag. Stängde av telefonen "pga sjukdom", mailade chefen för kännedom att jag fått en återbudstid & inte visste hur lång tid det skulle ta. Så jag tog en semesterdag.... Vita lögner måste man få ta ibland. Vill inte att alla ska ha med mitt privatliv & göra.
Åkte hem, fixade det som behövdes. Sedan åkte vi. Efter ca en timme i bilen hade kliniken öppnat -10:00, jag ringde och fick 3 olika alternativ på tider -11:30, 14:15, 17:00. Den första var helt omöjlig, den andra kanske vi kunde hinna till. Den tredje skulle funka, men då skulle vi komma hem så sent på kvällen. Så vi valde att chansa på 14:15. Med "lite" för hög hastighet kom vi till Öresundsbron vid 13-tiden.
Väl i Köpenhamn kändes det inte alls som jag trodde utifrån kartan jag memorerat. Så vi fick sätta på GPS:en. Hade bara lite batteri i den eftersom säkringen i bilen hade gått. Det kändes som den lurade runt oss på diverse gator. Bad oss göra U-svängar i stora korsningar mm. Våran största skräck var att batteriet skulle dö, vi hade ju ingen aning om vart vi var. Efter många svängar hit & dit kom vi äntligen fram till rätt gata. Nu gällde det bara att hitta en parkering. Vi ställde oss i en gul ruta precis utanför kliniken. Insåga att det var för bra för att vara sant att vi fick en parkering på en gång, så jag frågade en herre som stod på gatan om man kunde stå där -han trodde inte det. Så jag fortsatte lite fram & ställde mig, var fortfarande lite tveksam eftersom det inte fanns ngt som sa att min fick parkera där. Vi kollade efter skyltar eller P-automater, precis då fick vi syn på en skylt som visade P->. Det var ett P-hus under parken -kostade ca 80:-, men det var det värt. Övervakat av både kamera & personal + säkrat från P-bot ;)
Storken
Vi valde att bara sitta i soffan och landa innan det skulle bli dags.
Till slut kom våran sköterska, en svensk =) Jag tyckte att det kändes väldigt bra eftersom jag har väldigt svårt med danskan. Vi gick in på ett rum med soffa, fåtölj, brits med kuddar & filt, lugn musik mm. Där berättade hon om vad som skull hända, vi pratade även om ägglossningen mm. Allt i lugn & ro. Sedan var det dags. Hon förde in instrumenten som skulle vidga, konstaterade att jag hade en rund & fin öppning. Sedan förde hon in röret med sperman. Hade hört att det kunde göra lite ont, så jag spände mig lite precis då. Fast jag kan lugna er -det var inte alls farligt, kändes bara lite. Fast det är klart, kan ju variera från person till person. När röret väl var på plats fick min man spruta in spermierna.
Sedan fick vi rådet att ligga kvar minst 10 minuter, men om vi ville kunde vi ligga kvar i ca 30 minuter.
Jag nickade till svar, sedan kom tårarna. Jag grät helt utan anledning. Jag tror att det berodde på alla spänningar & nervositet som släppte. Det finns så mkt som sker med våra kroppar som vi inte kan kontrollera. Vi låg kvar så länge vi bara kunde.
Av ngn konstig anledning fick jag en känsla av att varit otrogen.... Jag hade ju trots allt en annan mans sperma i mig. Vet att det låter löjligt, men känslor kan man inte rå för. Fast den känslan försvann gamska fort, innan vi nått den snenska gränsen ;)