Burken....
Tid var bokad hos "labb" för att lämna in spermaprovet. Men var tusan är burken, det var ju över en månad sedan vi var där och fick den =S
Sedan dess har vi ju packat väskor, packar upp väskor, velat runt med massor av saker i huset.
Hade vi tänkt hade vi samlat allt på ett ställe, men i stressen gjorde vi inte det. Det enda vi tänkte på var att sakerna inte skulle vara synliga för ngn. Så höll vi på med ngt material & det knackade på dörren flög sakerna ner i närmsta låda/ väska -ja vad som helst.
Vi hade tur, burken låg där jag hade för mig att jag lagt den. Nu minns jag tom att den låg brevid mitt rör -jag skulle ju göra ett urinprov samma morgon som jag skulle ta blodprov. De första dropparna skulle ner i röret
Jag tog prover en dag, min man en annan. Allt för att ingen skulle kunna misstänka ngt. Svårt att smyga med ngt i en liten kommun...
Så fick jag ett brev på posten -en kallelse till gyn. Jag skulle genomgå undersökning av livmodern
Jag åkte dit, satte mig ner & väntade på att få komma in. Kändes som en evighet att sitta där
Så blev det min tur att komma in, sköterskan hämtade mig. Hon såg lite förbryllad ut och frågade om jag var själv...
Klart jag kom själv -kallelsen var till mig och det stog att jag skulle gynundersökas! Jag fick återigen sitta ner och vänta medans sköterskan och doktorn pratade inne på rummet. Så kom hon ut igen och hämtade mig. Hon förklarade att min man skulle varit med mig, att man alltid gör besöken ihop.
Hur tusan ska man veta det?! Det var det aldrig ngn som sa, det stog ingenstans i kallelsen
Vi gick in i nästa rum där undersökningen på livmodern skulle göras. Jag försökte lätta upp stämningen i den krystade situationen med lite kallprat "-det där kan vi ta sedan" fick jag till svar. Va fasen, ligga där å bli undersökt i tystnad är ju skiiitjobbigt. Så jag babblade på iaf =P
Eftersom de körde upp vätskan i livmodern fick jag rådet att sätt på ett trosskydd "-du kan ta trosskydd där i hyllan, för det kan läcka ut lite vätska när du börjar gå". Hahaha, ja lite humor måste man ha i allt -kände mig som en läckande ventil.
Efter undersökningen gick vi inpå kontoret igen. Läkaren & sköterskan fortsatte sin diskussion igen hur de skulle göra. Det var idag vi skulle fått besked på alla prover vi tagit -hade vi vetat det hade vi ju åkt båda två!
De började ställa frågor om min man "-har han normal skäggväxt? erektionsproblem? normal kropp?" osv
Sedan fick jag beskedet att dem inte hittat några spermier i provet
Jag kommer ihåg att det var extremt kallt den dagen han lämnade provet, så jag frågade om det kunde haft ngn inverkan. Det hade det inte. Däremot fick vi en ny burk och nya blodprover som skulle tas
Sedan dess har vi ju packat väskor, packar upp väskor, velat runt med massor av saker i huset.
Hade vi tänkt hade vi samlat allt på ett ställe, men i stressen gjorde vi inte det. Det enda vi tänkte på var att sakerna inte skulle vara synliga för ngn. Så höll vi på med ngt material & det knackade på dörren flög sakerna ner i närmsta låda/ väska -ja vad som helst.
Vi hade tur, burken låg där jag hade för mig att jag lagt den. Nu minns jag tom att den låg brevid mitt rör -jag skulle ju göra ett urinprov samma morgon som jag skulle ta blodprov. De första dropparna skulle ner i röret
Jag tog prover en dag, min man en annan. Allt för att ingen skulle kunna misstänka ngt. Svårt att smyga med ngt i en liten kommun...
Så fick jag ett brev på posten -en kallelse till gyn. Jag skulle genomgå undersökning av livmodern
Jag åkte dit, satte mig ner & väntade på att få komma in. Kändes som en evighet att sitta där
Så blev det min tur att komma in, sköterskan hämtade mig. Hon såg lite förbryllad ut och frågade om jag var själv...
Klart jag kom själv -kallelsen var till mig och det stog att jag skulle gynundersökas! Jag fick återigen sitta ner och vänta medans sköterskan och doktorn pratade inne på rummet. Så kom hon ut igen och hämtade mig. Hon förklarade att min man skulle varit med mig, att man alltid gör besöken ihop.
Hur tusan ska man veta det?! Det var det aldrig ngn som sa, det stog ingenstans i kallelsen
Vi gick in i nästa rum där undersökningen på livmodern skulle göras. Jag försökte lätta upp stämningen i den krystade situationen med lite kallprat "-det där kan vi ta sedan" fick jag till svar. Va fasen, ligga där å bli undersökt i tystnad är ju skiiitjobbigt. Så jag babblade på iaf =P
Eftersom de körde upp vätskan i livmodern fick jag rådet att sätt på ett trosskydd "-du kan ta trosskydd där i hyllan, för det kan läcka ut lite vätska när du börjar gå". Hahaha, ja lite humor måste man ha i allt -kände mig som en läckande ventil.
Efter undersökningen gick vi inpå kontoret igen. Läkaren & sköterskan fortsatte sin diskussion igen hur de skulle göra. Det var idag vi skulle fått besked på alla prover vi tagit -hade vi vetat det hade vi ju åkt båda två!
De började ställa frågor om min man "-har han normal skäggväxt? erektionsproblem? normal kropp?" osv
Sedan fick jag beskedet att dem inte hittat några spermier i provet
Jag kommer ihåg att det var extremt kallt den dagen han lämnade provet, så jag frågade om det kunde haft ngn inverkan. Det hade det inte. Däremot fick vi en ny burk och nya blodprover som skulle tas
Kommentarer
Trackback
