Första besöket...
Han hade tagit kontakt med sjukhuset. Jag undvek det, hade fullt upp med bröllopsplaneringen.....
Ja för som vanligt har vi inte en sak vi håller på med, utan gärna fler än vi hinner med =P
Vi gifte oss den 1/8 -09
Jag hade lagt ner mkt tid kring planeringen, men oj vad snabbt dagen gick!
Lyckan var total & jag ville inte att den dagen skulle ta slut
Dagarna gick, inget brev med kallelse i brevlådan
Då kom nästa händelse att planera -min 30-årsfest! Jag fyllde ju för tusan 30 i september =) Klart man ska ha fest =P
Samtidigt som jag planerade min fest var jag i full planering att förbereda en ungdomsspelning som skulle äga rum i oktober. Så det var inga problem att få tiden att gå, problemet var att vi inte stannade upp
/usch, kan inte låta bli att gråta när jag skriver. Tankarna snurrar hela tiden.../
I slutet på oktober hade vi vårat första läkarbesök. Vi gick dit, hoppades att ingen skulle se oss & fråga vad vi gjorde där. Vi anmälde oss i kassan, följde vägbeskrivningen till den delen av sjukhuset vi skulle.
Dörren låg i en återvändsgränd. TÄNK om ngn skulle SE OSS. Vi kollade en extra gång på skylten vid dörren, vände mig om för att se om ngn var bakom oss. Sedan gick vi in
När vi kom in var det helt tomt, vi slog oss ner på varsin stol & började bläddra i en tidning. Sedan kom sköterskan ut och hälsade oss välkomna. Vi gick in på ett rum och hon började prata. Jag minns inte så mkt av den träffen. Vi fick med oss papper, labbprov vi skulle ta, spermaburk...
Jag minns att vi väntade med alla prover eftersom vi skulle på smekmånad. Å vi var verkligen på smekmånad, 4 veckor var vi borta. Hoppet fanns fortfarande kvar. Spänningarna i kroppen kanske hade släppt nu när vi sökt hjälp, det kanske var nu allt skulle klaffa. För man har ju faktiskt hört historier om personer som blivit gravida när kroppen/ hjärnan väl släppt tanken på att bli gravid
Men inte då, mensen kom som en räkning på posten. Alltid runt samma datum
Ja för som vanligt har vi inte en sak vi håller på med, utan gärna fler än vi hinner med =P
Vi gifte oss den 1/8 -09
Jag hade lagt ner mkt tid kring planeringen, men oj vad snabbt dagen gick!
Lyckan var total & jag ville inte att den dagen skulle ta slut
Dagarna gick, inget brev med kallelse i brevlådan
Då kom nästa händelse att planera -min 30-årsfest! Jag fyllde ju för tusan 30 i september =) Klart man ska ha fest =P
Samtidigt som jag planerade min fest var jag i full planering att förbereda en ungdomsspelning som skulle äga rum i oktober. Så det var inga problem att få tiden att gå, problemet var att vi inte stannade upp
/usch, kan inte låta bli att gråta när jag skriver. Tankarna snurrar hela tiden.../
I slutet på oktober hade vi vårat första läkarbesök. Vi gick dit, hoppades att ingen skulle se oss & fråga vad vi gjorde där. Vi anmälde oss i kassan, följde vägbeskrivningen till den delen av sjukhuset vi skulle.
Dörren låg i en återvändsgränd. TÄNK om ngn skulle SE OSS. Vi kollade en extra gång på skylten vid dörren, vände mig om för att se om ngn var bakom oss. Sedan gick vi in
När vi kom in var det helt tomt, vi slog oss ner på varsin stol & började bläddra i en tidning. Sedan kom sköterskan ut och hälsade oss välkomna. Vi gick in på ett rum och hon började prata. Jag minns inte så mkt av den träffen. Vi fick med oss papper, labbprov vi skulle ta, spermaburk...
Jag minns att vi väntade med alla prover eftersom vi skulle på smekmånad. Å vi var verkligen på smekmånad, 4 veckor var vi borta. Hoppet fanns fortfarande kvar. Spänningarna i kroppen kanske hade släppt nu när vi sökt hjälp, det kanske var nu allt skulle klaffa. För man har ju faktiskt hört historier om personer som blivit gravida när kroppen/ hjärnan väl släppt tanken på att bli gravid
Men inte då, mensen kom som en räkning på posten. Alltid runt samma datum
Kommentarer
Trackback
